12 verksamma ingredienser i EFT Tapping - del 1

Vad är det egentligen som gör att EFT Tapping är så kraftfullt? Här tittar vi närmare på några neurobiologiska förklaringar.

- - - - - - - - - -

Man kan verkligen undra. Hur kan något så egendomligt som att banka på vissa punkter på överkroppen samtidigt som man fokuserar på något problematiskt leda till så genomgripande förändringar? Traumatiska minnen bleknar bort, spända muskler slappnar av, socker- och tobakssug minskar, rädslor försvinner, självkänslan växer, man kan plötsligt göra det man aldrig trodde var möjligt ...

För 20 år sedan, när jag började med Tapping och folk frågade mig om hur det fungerade, brukade jag svara: ”Det är ingen som riktigt vet. Men å andra sidan: hur många av oss vet egentligen hur elektricitet fungerar? Men hindrar det oss att trycka på strömbrytaren och tända lampan när vi behöver ljus?”

Det är fortfarande en bra metafor, men sedan dess har forskningen kring Tapping tagit stora steg framåt. I del 1 av 12 verksamma ingredienser i EFT ska jag ge några möjliga neurobiologiska förklaringar till vad som händer när vi knackar, och i del 2 och 3 tittar vi på några andra, minst lika viktiga, pusselbitar i en fullödig EFT-process.

1. Flödet av elektrisk och elektromagnetisk information i kroppen påverkas

Det mest kontroversiella, och det som gör EFT unikt, är själva knackningarna. Genom att stimulera vissa ”lugn-och-ro-punkter” på kroppens energibanor/meridianer, sätts energiflödet igång, precis som vid akupunktur. I EFT gör vi det enkelt och använder fingrarna i stället för nålar. Gary Craig, EFTs upphovsman, hävdar att när man gör det lösgörs blockeringar i kropp och psyke, och att en läkningsprocess då kan komma igång.

De här tankegångarna har sin uppkomst i österländsk medicin. Ett flertal studier har gjorts på akupunktur, och vi vet att det fungerar. Skär man upp en människa syns inte meridianerna på samma sätt som blodådror och inre organ. Men om man injicerar ett radioaktivt ämne i akupunkturpunkterna kan man följa de här banorna. De ligger på exakt samma ställe som på urgamla kinesiska akupunkturkartor.

Jag måste erkänna att jag länge kände mig ganska tveksam till den här förklaringsmodellen. Meridianer? ”Lugn-och-ro-punkter”? Finns de ens? Tills jag pratade med en väninna som håller på med öronakupunktur.

Hon försäkrade mig att de punkter som används i Tapping verkligen har lägre elektromagnetisk laddning än omgivande hud, och lätt går att hitta igen med elektroniska mätinstrument. Och så visade hon mig med sin öronakupunkturpenna. När vi prickade av EFT-punkterna reagerade pennan och började brumma, samtidigt som den lyste grönt. Överbevisad!

Sedan dess har jag lärt mig att energibanorna på något sätt är kopplade till bindväven, och att den funktion som får den regelbundet rytmiska knackningen att omvandlas till elektriska signaler kallas för den "piezoelektriska effekten".

Alla som provat vet att knackningarna i sig har en lugnande effekt. Om man sätter sig ner och knackar, utan att göra någonting av de andra saker som också ingår i EFT-processen, märker man att kropp och sinne slappnar av, snabbt och självklart. 10–15 minuters ordlös knackning utan speciellt fokus kan bli en uppfräschande minimeditation som banar väg för lugn och ökad hälsa. Väl värt att pröva.

2. Påverkar hormonbalans och gener

Man har kunnat mäta att hormonbalansen i kroppen ändras vid Tapping. Halten av ”må-gott-hormonerna” serotonin, endorfin och oxytocin skjuter i höjden.

Samtidigt minskar halten av stresshormonet kortisol drastiskt. För mycket kortisol leder i förlängningen till försvagat immunförsvar. Vill det sig riktigt illa slås kortisolproduktionen av och kroppen reagerar med utmattningssyndrom.

Enligt en studie (Dawson Church, 2012) leder en EFT-session tillsammans med en terapeut/coach till att kortisolhalten i snitt sänks med så mycket som 24 %. Det är en anmärkningsvärd siffra jämfört med t ex traditionell samtalsterapi, där halten stresshormoner i kroppen efter en session är i stort sett lika hög som innan.

Några år senare (2019) kunde Dr Peta Stapleton, Bond University, fastställa att en timmes knackning i grupp fick kortisolhalten att sjunka med häpnadsväckande 43 procent!

Sedan dess har ytterligare ett antal studier gjorts. Genomgående är att när försökspersonerna knackade i grupp droppade kortisolet mer än när man knackade själv eller bara tillsammans med en coach/terapeut.

Tapping påverkar också hur generna svarar an mot stress. Man har kunnat se att 72 gener ändrar sitt uttryck efter EFT.

3. Ändrad aktivitet i amygdala

I hjärnans allra äldsta delar ligger amygdala, ett slags ”stresscentrum”, som likt en trogen vakthund ständigt skannar av omgivningen för att upptäcka signaler om fara. Så fort amygdala upptäcker något alarmerar den resten av kroppen för att förbereda den på att "fly" eller "fäkta" (och ibland att "frysa"). Det räcker till och med att vi tänker på något vi upplever som farligt eller problematiskt för att de här reaktionerna ska triggas.

Om vi knackar samtidigt som vi tänker (mer eller mindre fokuserat) på det obehagliga, ändras aktiviteten i amygdala. Ibland intensifieras aktiveringen, ibland hämmas den (beror lite på vad man jobbar med) och den uppkomna alarmreaktionen kommer därmed av sig. Hjärnan får en möjlighet att se problemet ur en mer balanserad synvinkel, vilket i sin tur leder till lindring av stressymptom och djupgående kognitiva förändringar.

Exakt hur den här omaktiveringen av amygdala går till får vi i nuläget bara gissa. Arbetshypotesen är att en lugnande elektromagnetisk puls når amygdala via knackningarna. Redan under antiken användes svaga elektriska strömmar från darrålar (!) för att lindra huvudvärk, och idag använd DBS (Deep Brain Stimulation) som vedertagen metod för att bota Parkinson-darrningar.

Att den här omaktiveringen sker märks klart och tydligt på de resultat man får av en EFT-session.

4. Förändring i hjärnvågsmönstret – och nya neurala nätverk

Ofta blir mina klienter förvånade över att vår tid tillsammans gått så fort. Det är som om de varit någon annanstans, utanför tid och rum. Ungefär samma känsla som när man får hypnos – utan att jag för den skull hypnotiserat dem.

Man har kunnat konstatera att under en EFT-session sker ett skifte i hjärnvågsmönstret liknande det som sker under hypnos. EEG-mätningar visar att de snabba frekvenser, beta-vågor, som associeras med rädsla och stress minskar. I stället sker en förskjutning över till alfa-vågor, den frekvens som kännetecknar avspänd koncentration, och de ännu långsammare theta-vågorna. Här kan du se Dr Peta Stapleton demonstrera detta >>

När vi är i theta upplever vi en mycket djup avslappning, på gränsen mellan sömn och vaka. I theta har den så kallade realitetstestningen slagits av, och vi kommunicerar på ett djupare plan med vårt undermedvetna. Vi kan få tillgång till minnen och annat material inkodat väldigt tidigt i livet, (barn tillbringar sin mesta vakna tid i theta), minnen som vi i vanliga fall inte har tillgång till men som ändå påverkar vårt beteende i nuet.

Det är ett kreativt och läkande tillstånd, där vi kan släppa det gamla och öppna upp för ny inlärning, nya insikter. Det sker på ett djupare plan än vid vanlig samtalsterapi som aktiverar helt andra funktioner i hjärnan.

Man skulle kunna säga att EFT skapar nya neurala nätverk i

hjärnan. Spännande nog kan det här numera iakttas via funktionell magnetröntgen (fRMI).

I en intressant studie om emotionell överätning och övervikt (Stapleton 2020) kunde man konstatera att de områden av hjärnan som aktiverades när testpersonerna fick se och lukta på sin favoritmat, inte var tillnärmelsevis lika aktiverade efter EFT.

5. Minnesrekonsolidering och mismatch

För att förklara begreppen minnesrekonsolidering och mismatch måste jag först säga några enkla ord om minnet:

Lite till vardags utgår vi från att det vi minns är sant, att saker och ting hände precis som vi kommer ihåg det. Enligt modern minnesforskning är det inte alls så. Varenda gång vi plockar fram ett minne blir det instabilt och kan påverkas.

Vi minns alltid det förflutna ur nuets synvinkel. Om vi dessutom reflekterar över det som hände, eller pratar om det, kanske vi får en annan förståelse av det skedda. Om vi inte minns alla detaljer så har hjärnan en tendens att fylla i det som saknas. När vi sedan släpper minnet rekonsolideras det (befästs igen) med de nya detaljerna och den nya förståelsen. Det tar cirka 5 timmar innan minnet blir stabilt igen.

Vi liksom uppgraderar våra minnen så att de bättre passar vår nuvarande livssituation. Minnena förändras i takt med att vi förändras. Det här är en helt naturlig fysiologisk och kemisk process och du har varit med om det många tusentals gånger i ditt liv. Alla som har pratat barndomsminnen med sina syskon vet precis vad jag talar om!

Saker som inte är speciellt emotionellt laddade försvinner snabbt ur korttidsminnet. Annat, sådant som på ett eller annat sätt är viktiga för vår fysiska och psykiska överlevnad, förflyttas till långtidsminnet så att vi kan ha nytta av det i framtiden. Det hänger delvis ihop med sättet det kodades in (trauma eller upprepning), delvis med att ”lärdomen” från det känns så viktig. De tanke- och beteendemönster som upplevelsen gav upphov till förankras och förstärks, och påverkar vårt sätt att se på världen. Till sist verkar de vara omöjliga att förändra. De här händelserna kan också ge symtom i form av stress, ångest, dålig självkänsla etc.

I många terapier utgår man från att det bästa man kan göra är att lära sig strategier för att hantera symtomen, och att skapa nya positiva vanor som så småningom tar över. Det är en god teori, som tyvärr inte alltid fungerar. De gamla inlärningsspåren finns kvar, och kan aktualiseras när som helst.

Ju mer emotionellt laddade de gamla minnesspåren är, desto svårare är det att ändra!

Det finns några få verkligt effektiva metoder för att transformera traumatiska minnen och negativa begränsande tankemönster grundade tidigt i livet. EFT är en av dem. Processen (beskriven av Ecker & Hulley i Unlocking the Emotional Brain) går ut på att aktivera ursprungsupplevelsen med alla sina känslor, kroppssensationer, tankar och tolkningar – och ställa den i kontrast till en motsatt sanning, någonting som inte kan vara sant samtidigt som den gamla upplevelsen är sann. Då skapas en så kallad mismatch, vilket ser till att synapserna i hjärnan ”låses upp” så att nya tanke- och känslospår kan bildas och sedan genom proteinsyntes rekonsolideras igen. Det är som vi ser i grunden samma procedur som vid vanlig minnesuppdatering, men specialdesignat för att bearbeta djupt rotade minnen och tankemönster.

Det fungerar inte att göra en mismatch-process enbart genom samtal och intellektuell förståelse. Vi måste aktivera känslohjärnan på ett tryggt sätt, så att vi kan komma åt laddat material utan att överväldigas. Knackningarna lugnar både kropp och amygdala, och tömmer traumaminnena på sin känslomässiga intensitet.

Efter en lyckad EFT-intervention glömmer man inte vad som hänt, men det är som om minnet bleknar bort och förlorar sitt grepp om en. Det förvandlas från ett NU till ett DÅ, och de symtom de gett upphov till försvinner för gott för att aldrig komma tillbaka (om processen gjorts noggrant och professionellt vill säga).

I del 2 av 12 verksamma ingredienser i EFT kommer det att handla om samtal, trygghet och känslor >>

Kategorier : EFT